Månadsarkiv: oktober 2015

ÅK on tour

ÅK:s turné med projektet ÅK goes Manhattan Transfer är i full gång. Vår senaste anhalt var Ekenäs och Kulturhuset Karelia. Där showade vi för Raseborgsborna i söndags (25.10). Under turnéns gång har åtminstone jag fått större insikt i hur mycket förberedelser och hårt arbete som krävs innan publiken sätter sig ner och ser slutresultatet – kören och orkestern på scenen. Det är teknik och instrument som ska riggas upp, miljoner sladdar som ska kopplas och så ska allt fungera också. Men först ska all utrustning bäras in, och det är inte lite! Vilken tur att vi är många. Så här såg det ut på Karelia när vår fenomenala ljudtekniker Kim Engblom var i farten.

WP_20151025_003

Det är inte bara Kim och 52nd Street Band som har fullt upp inför showerna. Också kören ska ju hinna förbereda sig. Vi ska sjunga upp, soundchecka, öva lite, äta mellan varven och naturligtvis klä på oss våra showkläder med allt vad det innebär (brukar vara aningen mer komplicerat för damerna). Här är det That Cat is High som övas på Karelias scen.

IMG_20151025_232928

Foto: Brita Kasvi

När alla sladdar är på rätt ställe och kören är finklädd är det bara att börja vänta på att publiken ska droppa in. Det är alltid lika spännande att se hur många som kommer och om man känner någon. Så här såg det ut i Ekenäs ur publikens synvinkel. Här rockar vi loss i Ray’s Rock House med Cisse som solist.

ÅK_Ekenäs_20151025

Foto: Kajo Dahlström

Publiken i Ekenäs var alldeles underbar. Vi fick göra flera extranummer och kände oss väldigt välkomna. Idag (torsdag 29.10) bär det av till Helsingfors. Klockan 22.00 uppträder vi på LeBonk. Spännande!

Heidi Nyberg-Aho – Informatör för ÅK

Att sticka är inte nödvändigt – men roligt och välgörande

garnbild_mindre
Aj, martha. Kan jag bli det fast jag inte kan sticka?

Den frågan har jag fått många gånger. Eller i alla fall berättar folk för mig att de inte kan sticka, liksom för säkerhets skull, innan de fyller i medlemsblanketten.

Men vet ni vad? Alla marthor kan inte sticka!

Det är inte ett krav för att bli martha. Det finns marthor som inte är ett dugg intresserade av handarbete.

Men vet ni en annan sak? Man kan bli intresserad. Man kan lära sig sticka!

Jag har aldrig varit en handarbetsmänniska, men aldrig heller haft nånting emot att handarbeta. Varken plus eller minus på intresseskalan, alltså. Småningom började det ändå klia lite i fingrarna. En halsduk blev till, ett par vantar … och snart såg jag en fantastiskt fin klänning i en mönstertidning. En klänning?! Det fixar bara experter, tänkte jag. Nu är klänningen färdig.

Mönstret var inte svårt, bara rätstickning, men ändå en utmaning för mig. Orsaken till att jag överhuvudtaget vågade försöka var Åbomarthornas stickcafé! Jag visste att om det kniper, så finns det hjälp att få, av de där riktiga handarbetsentusiasterna. De som sitter och diskuterar olika sockhälar med en sällan skådad entusiasm, men som nickar vänligt och uppmuntrande när en sån som jag berättar att jag just stickat mitt livs första häl.

Åbo svenska marthaförening ordnar stickcaféer både under vår- och höstterminen. Där finns alltid en handarbetskunnig ledare, men deltagarna droppar in när de vill och handarbetar med vad de vill. I takt med att stickorna klirrar dricks det kaffe och en hel del världsförbättrande hinns det med.

Stickcaféet förbättrar världen också i ett lite större perspektiv än inom Gillesgårdens väggar. Just nu pågår två kampanjer:

Sockor som värmer. I marthornas kampanj stickas sockor för asylsökande. Till varje par bifogas en välkomnande hälsning.
I marthornas kampanj stickas sockor för asylsökande. Till varje par bifogas en välkomnande hälsning.

– Sticka sockor till asylsökande.
Varma sockor är inte bara nödvändiga, de är också en gåva som symbolisk önskar en flykting välkommen till Finland. Kom med i kampanjen och sticka sockor med kärlek, gärna i olika storlekar eftersom både barn och vuxna fryser om fötterna. Knyt ihop de färdiga sockorna med en liten tråd och skriv gärna en välkomsthälsning på en bifogad lapp. Sockorna kan ges till Marthaföreningen, till Luckan i Åbo eller direkt till Röda Korset/Kontti.

 

mjukisar_mindre
På stickcaféerna gör vi också mjukisdjur till barn som behöver tröst på skyddshem eller barnpolikliniken.

– Gör mjukisdjur till barn på ÅUCS barnpoliklinik och på Åbo skyddshem.
Alla barn, från nyfödda bebisar till stora mopopojkar, har behov av lite tröst ibland och då kan en värmande gåva göra gott. Marthaföreningen har fått en donation med olika stickade alster i ylle som nu är valkade och delvis färgade. Där kan du plocka material, eller också använda något du har hemma.

Kampanjerna kan man delta i under stickcaféerna och/eller genom att handarbeta hemma. Mera info finns på http://aboland.martha.fi/abo/stickcafe/
Där hittar du också olika mönster för sockor, vantar, sjalar, eller kanske du vill virka en bläckfisk?

Stickcaféerna är gratis och öppna för allmänheten (också icke-marthor). Föreningen bjuder på kaffe och dopp.

Stickcaféerna ordnas i Stora köket i Gillesgården (Auragatan 1 G). Hösten 2015 blir det stickcafé ännu 29.10, 17.11 och 10.12. Vårens tidtabell är ännu öppen.

Välkommen med!

Mia Henriksson,
Sekreterare i Åbo svenska marthaförening

Berättelser berikar

Muntligt berättande intresserar allt fler. Det har jag märkt under mina år vid Sydkustens landskapsförbund. När jag började hösten 2009 visste jag inte mycket om storytelling. Men efter en rivstart med Svenskfinlands första storyslam under en av mina första arbetsdagar, har mycket hunnit hända. Storyslammet var startskottet på Nordiska röster, ett berättarprojekt som förverkligades under Åbos kulturhuvudstadsår 2011 och som i praktiken var en stor del av mitt jobb under de första åren.

Efter kulturhuvudstadsåret har det rullat vidare och arbetet med att lyfta fram muntlig berättartradition fortsätter. Under åren har jag deltagit i och varit med och ordnat inspirerande berättarseminarier, -tävlingar, -caféer, -kvällar, -festivaler och –kurser. Senaste vinter var Sydkusten med och samlade berättelser från hela Svenskfinland i skriften ”Svenskfinland berättar – en resa längs kusten”. En del av de berättelserna har man även kunnat höra i radio Vega Åboland varje måndag denna höst.

svenskfinlandberattar

Muntligt berättande erbjuder många användningsmöjligheter. Det kan stärka språkkänslan hos barn och unga, ta tillvara och föra vidare ett kulturarv, förmedla olika varianter av det svenska språket. Berättandet handlar även om konsten att lyssna och internationellt används storytelling i många sammanhang, allt från läkande processer till marknadsföring och turism.

Berättarcaféer är ett enkelt forum för muntligt berättande. Över en kopp kaffe delas berättelser, man inspirerar varandra och minns tillsammans. I Åbo kan man regelbundet delta i berättarcaféer på Café Art under Mariella Lindéns ledning. Vem som helst kan dyka upp i caféets kabinett och berätta eller bara lyssna. Nästa berättarcafé är fredagen den 13 november kl. 17.30-19. Temat är då ”levande och döda”.

Den som ytterligare vill fördjupa sig i konsten att berätta och att få andra att berätta kan delta i den ordfördelarutbildning som ordnas i Tammerfors i februari 2016. Då kommer berättarantikvarie Marianne Folkedotter från Västerbottens museum i Sverige att ge tips och råd för hur man startar berättarcaféer och inspirerar andra att berätta. Vi hoppas att intresset för muntligt berättande fortsätter att öka och att berättarnas skara växer och ser fram emot att välkomna många deltagare till den berättarfestival som ska ordnas i Tammerfors hösten 2017.

Alla kan berätta och storytelling kan också vara ett hjälpmedel vid kommunikation på andra språk. Under svenska veckan kommer Sydkusten att delta i Luckans språkbadskaffe och tillsammans med Mariella Lindén berätta och inspirera till att berätta om favoritplatser i Finland.

Välkommen med i berättelsernas värld, berättelser berikar på många sätt. Det är bara att öppna dörren.

Lena Långbacka
Platschef, Sydkustens landskapsförbund

Fotbollsledare på skolning

Finlands Bollförbund  jobbar starkt på att ändra sin organisationsstruktur. I  dag finns det för många instanser som i princip bestämmer om samma saker på olika nivåer i kedjan. FBF  strävar efter en slankare struktur utan onödig byråkrati. Till det hör också diskussionen om hur många Bolldistrikt som egentligen behövs. Nu har vi 12 stycken Bolldistrikt som alla  har olika regler och och anvisningar. Kunde de vara färre? Kunde verksamheten vara enhetligare i hela landet?

Som en primär punkt  i detta organisationsarbete har FBF valt att satsa på en god administration även i medlemsföreningarna. Som bäst jobbar även ÅIFK med Bollförbundets kvalitetsprogram dvs. vi uppdaterar  vårt eget kvalitetsprogram  så att  det ska motsvara dagens behov.   I programmet finns fyra nivåer och ÅIFK ska nu auditeras på nivå 3 i slutet av detta år; med en förhoppning att nå nivå 4 inom de kommande 1-2 åren.

En vikig  länk i detta program är även skolning av personalen och själv har jag kunnat delta i ett ledarskapsprogram som  arrangerats  i olika etapper under årets lopp. I skolningsprogrammet har ingått såväl  arbete på distans samt några kurser i Helsingfors.

Jag kommer precis hem från ett intensivt men givande kursveckoslut. Vi fick höra Bollförbundets senaste nyheter av förbundets generalsekreterare Marco Casagrande. Aktuella teman är matchsäkerheten – hur mycket kan man kräva av den organiserande föreningen? Var kommer samhällets ansvar in? Dessutom tangerades även fotbollens sidofenomen såsom vadslagning. Hur mycket kan föreningarna själva motverka önskade fenomen? Svåra frågor som kan kräva lagändringar på sikt.

Naturligtvis ingick en ordenlig portion undervisning i  gott ledarskap av Anna-Maija Lämsä från universitetet i Jyväskylä . Lämsä har nyligen genomfört ett intressant projekt i åtta olika företag i samarbete med Hanken i Helsingfors.

Den första dagen avslutades av Sari Mikkonen-Mannila som är marknadsföringsdirektör i  HJK. Mikkonen-Mannila  har en gedigen bakgrund i  reklambranschen och med henne gick vi i genom vikten av god kommunikation både externt och internt samt hur vi  bygger upp ett idrotts-brand.  Här fick vi med många goda råd på vägen.

Hela lördagen  satsades på wokshopar, under ledning av Niina Sainius, där vi fokuserade på: Hur få fram vårt budskap? Vi kan i föreningen bestämma att  nu ska vi satsa på det här – det här är vår grej.  MEN –  hur får vi ut detta budskap så att det uppfattas av alla våra spelare, tränare, funktionärer, friviiliga, föräldrar, sponsorer på samma sätt? Det ser lätt ut på papper men verkligheten ter sig många gånger annorlunda.

Arbetet fortsätter  – både på förbundsnivå – distriktsnivå – och grassrootsnivå!

Lena Hindström-Pesu, verksamhetsledare ÅIFK

http://fotboll.aifk.fi/

Gammal(?) favorit för Åbolands litteraturförening

Som en av samarbetarna bakom den traditionsrika sk. Författarserien vill också ÅLF uppmärksamma, att den är här igen. Författare och författarskap 2015 har alltså startat. Föreläsningsserien har för många av våra medlemmar varit något av det gemytliga som hör till, då kvällarna börjar mörkna. Många bekanta ansikten men också många nya dyker alltid upp.

forfliten

Affisch för evenemanget

Även i år är säkert många från ÅLF på plats. Tidigare har vi bland annat ställt upp med att ordna resan för gäster och vi har alltså rätt så stark anknytning till evenemanget. Vi kunde faktiskt tänka på att ”rekrytera” aktivare där under kommande år.

Det hela går ut på att varje afton berättar två författare om sina fräscha alster, som också finns till salu här. Sedan är det paus och kanske det bästa till sist, fruktbar diskussion med ständigt intressanta frågeställningar från publiken och från författarna själva. Utöver bokmässan tycker jag att det är ett av dom bästa ställen att ta del av det litterärt aktuella.

Igår var alltså den första träffen men tre återstår för i år! Platsen är det centralt belägna Gamla Rådhuset vid Gamla Stortorget, inträdet är fritt och det erbjuds mindre traktering och  servering av den litteraturvetenskapliga ämnesföreningen Prosa till förmånliga priser.

Mats Nyman, arkivarie

http://www.alf.fi (Leta gärna upp oss även på Facebook!)

PS. Uppdatering 22.10: Vi har tänkt oss att ta en synlig roll i form av t.ex. bord och böcker på den sista träffen 11.11. Håll ögonen öppna!

igloo_header

Livet är teatralt – teaterchefen ropar och käppgympa på engelska

AST_vaakunatunnus2_cmyk_80mm

På Finlands äldsta teater har det varit full rulle i 176 år och så även de senaste veckorna.

När man i vårt hus kommer till premiär med en föreställning, ”flåsar” redan följande produktion i nacken. Repetitionerna för den nya finlandssvenska pjäsen Ursäkta, talar du svenska? startade för två veckor sedan. Arbetsgruppen jobbar med den s k devising-metoden , det är en kollektiv teatermetod där ensemblen och samarbetet står i fokus och där föreställningen skapas utifrån ett ämne, bild eller text snarare än att börja med ett redan skrivet manus. I det här fallet är ämnet finlandssvenskhet i Åbo.

Förra lördagen den 10. oktober firade Aleksis Kivi-kerho i Åbo sitt 70-årsjubileum här på teatern. Det föregicks av repetitioner, där också teaterchefen Dick Holmström var inblandad. Man kunde se honom krypa omkring på scenen och ropa och gapa. Festen var lyckad och Aleksis Kivi-kerho tyckte mycket om att vara hos oss.

Taikahuilu_2880_web

Om ca tre månader har vi premiär på Mozarts opera Trollflöjten och i början av månaden hade vi regissören John Ramster (på bild ovan) och scenograf/kostymdesigner Bridget Kimak från London på besök. De presenterade sin miniatyrmodell på scenografin. Vi ska då bl a rulla ihop presenningen som vi använder i Stormskärs Maja (där vattnet flödar på scenen under föreställningen) och vridscenen kommer att snurra på. Karaktärer ska också flygas in på scenen och det kommer att vimla av olika sorters huvudbonader i Trollflöjten. Bridget var här redan i maj och grävde då igenom teaterns enorma klädlager i Lundo och plockade ut massor av kreationer som ska återanvändas på sätt eller annat i kostymerna. Bridget jobbade hos oss också med Figaros Bröllop för två år sedan och då introducerade vi henne i käppgympans värld. Vi på administrationen strävar till att ta pausgympa alla dagar och vi har en gympatant på youtube som ”leder” oss. Bridget blev stormförtjust och nu har hon importerat vår ”tant” till London och tvingar också sin man att gympa.

KungensTalLogo_bw

Förra veckan hade vi det team på besök här som ska göra dramat Kungens tal på stora scenen nästa höst. Det var intensiva samtal och olika möten i huset, nu börjar alltså den processen mogna på de olika avdelningarna.

Livet är teatralt!

Maria Olin
informatör

ÅST_bussi

VI GJORDE DET IGEN….

audienceSå var då konsertveckoslutet inne! Sören (Hakola)  kom från Vasa och höll en rejäl övningsdag på lördagen. Dagen avslutades med en ’ost och vin’- kväll på Gillesgården, där vi försökte låta bli att sjunga sönder rösten på ”Damernas Femma”. Konsertdagen inleddes med soundcheck, och vi hörde att bandet och vår utmärkta mixer Kim Engblom kommer att göra fint ifrån sej. Sen var det bara att börja spänna inför konserten. Inte egentligen fullt så mycket inför det musikaliska men HUR BLIR DET MED PUBLIKEN?

Kommer vi att kunna göra om ‘undret från i våras’ då salen fylldes och vi fick bära till stolar? Har vi uttömt våra möjligheter att dra publik ännu en gång till en konsert, som till största delen bygger på vad vi redan framförde på våren. Visst var konserten lite bearbetad med rekvisita och koreografi och det viktigaste av allt: nya nummer och solister – men ändå? Tänk om folk säger:” jag var redan på konserten’ ? Lyckligtvis fick vi en publiktillströmning som var minst lika stor som vårens – också en del folk som ville uppleva konserten ännu en gång. Också denna gång fick vi till vår glädje  bära in ytterligare stolar så att alla fick plats.

Vid pausen serverades kaffe med rikligt tilltugg efter en stram tillsägelse på sista övningen från Gunvor Sandström som basade för caféet “ nähä flickor, det här duger inte!! Om vi bara får det kaffebröd som NU anmälts så räcker det INTE till”. Alla bakade —både körmedlemmar och somligas mammor !! (att baka hör INTE till min styrka så min blekfeta rulltårta behövde jag lyckligtvis inte komma sättandes med..)

Konserten rullade på entusiastiskt: tre dirigenter, åtta solister, instrumentalister och barn – plus vår goda konferencier Wilhelm Lindholm! Malena Björkgren med sitt underbara solo “Min Astrakan (Kristina från Duvemåla)” lämnade ingen oberörd.

Malena solo

En god fé: Leigh-Ann Lindholm sjöng ur “Trollkarlen från Oz”..

Glinda

Nunnor steg fram och sjöng taktfast:” Climb every mountain”

nuns

Instumentalisterna Ulrika Gustafsson och Leigh Ann Lindholm spelade ur filmen “Frozen”

duet

..och så avslutade vi med ”Grease” där Larissa och kören riktigt ‘gav järnet’..

Grease

Det bästa berömmet vi fick var nog:  detta var ÄNNU BÄTTRE än förra våren!

Nu går vi mot nya utmaningar !

ÅD-logo vector

Anneli

Potatis, öl och överlevnad

Öl och överlevnad går kanske inte så bra ihop, men potatisen har garanterat räddat liv sedan den kom till Finland på 1720-talet. Den billiga och nyttiga knölen har sitt ursprung i peruanska Anderna. Här i Finland äter vi över 50 kg potatis per person per år.

Studerande välkomnas på kokkurs. Alla som deltar får ett halarmärke som minne.
Studerande välkomnas på kokkurs. Alla som deltar får ett halarmärke som minne.

I år hyllar Marthaförbundet potatisen och vill väcka intresset för att tillreda potatis i olika former. Är du studerande (eller känner du nån studerande som behöver tipsas) och vill lära dig kocka enkelt och billigt med potatis? Kom på kursen ”Potatis och Öl” den 21 oktober kl. 17-20.30. Kocken Paul Reuter leder matlagningskursen och samtidigt bjuder han på ölkunskap. Är det skillnad på öl och öl? Vilken slags öl går ihop med vilken mat? Kursen kostar 5 € / studerande. Anmälan senast 15.10 till ordforande(at)aboland.martha.fi  Kursen hålls i Gillesgårdens kök, Auragatan 1 (innergården G-trappan) i Åbo.
Avklarad kurs belönas med ett halarmärke!

Visste du förresten att man under kärva tider kan göra potatisöl? Potatisölet framställs på potatis istället för den dyrare råvaran malt. Framställningen kommer inte att läras ut under kursen, men det kan ju vara bra att veta i alla fall.

Ja, överlevnaden då? Som vanligt värnar marthorna om både kropp och själ. Potatisen fyller magen men överlevnaden, den handlar om nånting helt annat: Om att överleva och hitta utvägar i en utmanande arbetsvardag.

Tua Weckström-Lundell föreläser om strategier för hantering av en krävande vardag på arbetsplatsen. Hör mer om vad just du kan göra för att bemöta problemsituationer som uppstår och hur du kan arbeta med att öka din egen ork och motivation. Åbo svenska marthaförening bjuder på föreläsningen ”Om att överleva och hitta utvägar i en utmanande arbetsvardag” och kaffe i Gillessalen på Gillesgården, Auragatan 1 i Åbo den 22 oktober kl. 18.00-20.00. Öppet för alla intresserade, också icke-marthor.

Vi kommer här i bloggen att återkomma till potatisen – kanske också ölet och överlevandet – och mycket annat som marthorna sysslar med. I drygt 115 år har Åbo svenska marthaförening verkat med ”bildning bland kvinnor” som det centrala målet.

Vi bjuder redan nu på ett (överlevnads)tips: Akta dig för att äta grön potatis! Glykoalkaloiderna i grön potatis kan orsaka kräkningar och i stora mängder till och med död.

Mia Henriksson,
sekreterare i Åbo svenska marthaförening

Mera om marthorna i Åbo:
http://www.aboland.martha.fi/abo/

Kalla det ett litet genrep….Hemmet

IMG_20151006_165351Att vi lovat uppträda på Hemmet såhär tätt inpå den kommande  konserten var kanske lite optimistiskt, men å andra sidan kan vi se det som ett mindre genrep. All halvofficiell övning vi får av samarbetet mellan kör och vår duktiga men ändå rätt så ‘färska’ dirigent (ovan) är av godo. Fast Sören svarar för helheten kommer ju Larissa att dirigera det hon inövat. Vi började med att äta smörgåsen, dricka kaffet vi blev bjudna på förrän vi gick till Rosenhemmet (demensavdelningen)

IMG_20151006_183357

Skönt för vår hastigt inhoppade pianist, Emilia Tynkkynen, att dra igenom programmet på den mindre avdelningen först. (Hoppas optimistiskt att nästa gång vi är där har avdelningen fått pianot stämt!!?)   Så förflyttade vi oss till stora salen I övre våningen och där satt en förväntansfull publik redan på plats. Vi framförde våra smakprov från musikalkonserten..hoppas förstås att många fick mersmak och kommer upp på själva konserten. Blev vederbörligen avtackade och hjärtligt inbjudna att snart komma åter. Kvällen fortsatte med en tuff övning på Gillesgården I ytterligare ett antal timmar. Nu närmar sej D-day. På lördagen friskar vi upp minnet med hur det är att arbetar ihop med Sören  igen – och på söndagen brakar det loss !!

Vi ses på Cygnaeus skola !!

Anneli

musical memories 2 webposter

ÅK – full fart

ÅK (Åbolands Kammarkör) har haft ett väldigt händelserikt år. Förra hösten hade vår show ”ÅK goes Manhattan Transfer” premiär på Apollo Night Club. Det var körens första projekt med Pia Kulla som dirigent och jag har nog aldrig sett ett gäng sångare som varit lika engagerade och förväntansfulla. Hela våren 2014 övade vi Manhattan Transfer så att sångerna snurrade i huvudet dag och natt. Vi pluggade texter och uttal, nötte in stämmor och tränade mikrofonteknik. Allt under ledning av Pia, som målmedvetet lotsade oss i rätt riktning och hade fullt förtroende för att vi klarar det. I november var det upp till bevis på Apollo.

manhattan transfer 037

Foto: Andreas Gustafsson

Med oss hade vi 52nd Street Band och vår ljudtekniker Kim Engblom. Utan dem skulle vi inte ha klarat oss. De fyra konserterna på hösten utökades på publikens begäran med två till i februari och intresset var stort även utanför Åbo. Vi bestämde att vi slår på stort och åker på turné! Och här är vi nu.

WP_20150926_003

Foto: Oskar Suksi

I slutet av september var det en förväntansfull kör som samlades utanför Veritas Stadion för att åka buss upp till Österbotten, först Vasa och därefter Jakobstad. Vi hade ingen aning om hur vi skulle tas emot av den österbottniska publiken, som ju kanske inte känner till ÅK på samma sätt som Åbolänningarna gör. Vi blev väldigt glada över den fina responsen. Och framför allt hade vi så himla roligt! I slutet av oktober åker vi vidare till Nyland. Söndagen den 25 står Ekenäs i tur och torsdagen den 29 sjunger vi i Helsingfors. Därefter blir det ännu Kimito den 14 november.

Nu har vi ju inte ”bara” hållit på med Manhattan Transfer den senaste tiden. Vi har också övat för fullt på vårt nya projekt med musik av Karl Jenkins, som går under arbetsnamnet ”Adiemus”. Premiär blir det på våren på Åbo Svenska Teater. Dessa två projekt är fullständigt olika, men det är bara bra. Omväxling förnöjer! Och så har vi också alldeles nyligen börjat öva in sånger till vår julkonsert som vi kommer att hålla tillsammans med barnkören Kakofoni den 5 december. Vi går inte sysslolösa precis!

Jag (informatör-Heidi) är själv relativt ny i kören. ”ÅK goes Manhattan Transfer” var mitt första projekt. Jag kände mig välkommen från första stund och alla var väldigt måna om att jag skulle trivas. Kören består av sångare i alla åldrar, som fungerar väldigt bra ihop. Det bästa med ÅK är nog stämningen i kören, att vi inte tar oss själva på för stort allvar och kan skratta tillsammans, men ändå kräver väldigt mycket av oss själva och vågar satsa. ”Livet är för kort för att binda sig vid en genre.”

Heidi Nyberg-Aho – Informatör för ÅK

Utan frivilliga finns inte Röda Korset!

Röda Korset

Under min första blogg här på föreningsbloggen vill jag lyfta fram den otroliga styrka Röda Korset har tack vare alla frivilliga. Såhär får också du en inblick i Röda korsets verksamhet

FHJ 2
Bilden är från vårövningen i Pargas 2015.

Förstahjälpenjourare ställer upp under olika evenemang för att plåstra om små blessyrer eller tillkalla hjälp och ge snabb förstahjälp ifall en större olycka händer.

 

 

 

 

 

 

Mentala stödgruppen består av 25 frivilliga som kan rycka ut på begäran av myndigheter för att ge psykisk förstahjälp till en som genomgått en omskakande händelse i sitt liv. Oftast är det fråga om dödsfall, där den anhöriga blir ensam en tid innan det egna nätverket hinner till platsen.Vapepa
Frivilliga räddningstjänst är ett samarbetsnätverk som koordineras av Röda Korset för att främst hjälpa polisen i efterspaningsuppdrag. Då en person har tappat bort sig är det guld värt att få många hjälpare som systematiskt i kedja kan söka igenom områden.

Vänner
Korpo vännerna på äldringshemmet Regnbågen

Vår största grupp av frivilliga är vännerna som gör ett kontinuerligt hjälparbete då de besöker en anstalt eller en personlig vän för en pratstund eller promenad. Den mest aktuella typen av vänverksamhet är att fungera som stöd för en flykting. Just nu ordnar vi på flera orter kursen ”Som nykomlingens vän”.

 

Den 24 oktober firar vi distriktets 80 års jubileum på Kåren. Med festen vill tacka alla våra frivilliga som gör ett ovärderligt arbete för sina medmänniskor.

-Annalena

150 ballonger och 20-tal

Klockan 10 på denna vackra lördag började arbetsgruppen för åboländsk afton fylla ballonger med helium, knyta knut och fästa dem i snöre. Efter en timme började det gå som på löpande band och mitt på dagen kunde vi visa upp våra fina ballongknippen när vi förde dem via domkyrkan till Kåren. Nu är det soundcheck på gång och vi väntar med spänning på att 20-talsfesten åboländsk afton ska börja!  Läs mer om den på auf.fi 1444479745268

En körkväll I oktober…

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Åbo Damkör – en hop gamla tanter som sjunger enkla visor – eller en rivig ungdomlig kör som inte är rädd för nya utmaningar?

Ja, när jag började i kören för 35 år sedan var det faktiskt en samling äldre damer som sammankom närmast för att umgås; vi yngre kände oss nästan lite överflödiga. Idag, när jag ser mej omkring en tisdagskväll på övningen inför vår stundande konsert, kan jag inte annat än glädjas över den utveckling kören tagit. Så många unga, skönt-sjungade kvinnor har kommit med i kören. Färdiga att stiga fram och sjunga solo, uppträda som instrumentalist, bilda kvartett, kvintett, septett för säruppträdanden!

Vi höll en synnerligen välbesökt musikal-konsert i våras och hörde att det var mången som velat komma,  men missade tillfället. Nu gör vi om konserten, med lite nya inslag. Att vi miste vår Sören (Hakola) efter 14 år, då han återvände till hemtrakten Vasa var en kalldusch, men lyckligtvis steg det fram ur körledet förmågor som lotsar kören vidare. Larissa Krook tog över dirigentskapet, t o m en vice-dirigent har vi vaskat fram ur leden – Leigh-Ann Lindholm. Konserten som går av stapeln den 18 oktober kl 15.00 I Cygnaeus skola dirigeras av Sören– snabbimporterad från Vasa över veckoslutet- och Larissa, som dirigerar det nya hon instuderat.

IMG_20150929_193852

Konserten närmar sej. Vi övar glatt och energiskt – och hoppas på en lika entusiastisk och talrik publik som förra våren!

ÅD-logo vectorAnneli