Månadsarkiv: mars 2016

Har ni i er förening behov av att uppdatera era kunskaper i de mest användbara dataprogrammen?

Nu ger vi igen chansen under våren att komma på kurs i de mest använda dataprogrammen, word och excel, olika webverktyg, eposthantering och powerpoint eller publisher.

Kurserna hålls på SFVs kansli, Auragatan 1 C 13 i Åbo, dagtid kl 13.00 till 16.00. Vi börjar den 6.4. med Word och Excelprogrammen, den 12.4. fortsätter vi med samma tema, samma tid och plats. Den 26.4 jobbar vi med olika Webverktyg, den 3.5. ägnar vi oss åt epost hantering och avslutar den 10 maj med Powerpoint eller Publisher beroende på vilket program gruppen föredrar. Alla tillfällen startar alltså kl 13.00 och avslutas vid 16.00.

Pasi Holmberg FSU, är vår datalärare för alla kurserna. Pasi har stor erfarenhet av att föreläsa, undervisa kring allt som har med datorer att göra. För att få ut det mesta möjliga av alla kurserna bör du ta med din egen dator. Du anmäler dig till alla kurserna på www.sfv.fi/evenemang där klickar du på kursens namn så kommer du till vårt anmälningssystem.

SFV
Beatrice Östman

Veckan mot rasism 21-27.3

Under veckan mot rasism, som firas 21-27.3, vill vi påminna om att vi alla bär ansvar för att skapa en atmosfär som är fri från rasism och där alla behandlas lika. Under veckan vill vi uppmana till att fundera på den egna aktiva rollen i kampen mot rasism.

RÖDA KORSETS UPPGIFT är att främja förståelse, vänskap, samarbete och bestående fred mellan människor. Rasism skapar hat och ojämlikhet mellan människor och godkänner inte alla människors lika värde. Rasistiskt tänkande står i strid med Röda Korsets principer som lyfter fram humanism och jämställdhet. Vi vill inte gömma oss bakom neutralitetsprincipen då värderingar vi står för angrips. Röda Korset tar både i ord och i handling avstånd från alla former av rasism.
Finlands Röda Kors

Foto:Eeva Anundi/Finlands Röda Kors

Vad är då rasism?
Rasismen grundar sig på en gammal föreställning om människoraser där en del är lägrestående än andra på grund av svagare egenskaper. Det finns inga som helst belägg för dessa föreställningar, i själva verket finns det större genetiska skillnader inom en och samma etniska grupp om man jämför människor från andra etniska grupper. Att diskriminera människor på grund av etniskt ursprung hudfärg, nationalitet, kultur modersmål eller religion är rasism.

Vilka uttryck tar sig rasismen?
I vardagen syns rasism som kränkande och sårande handlingar: utestängningar, antydningar, öknamn, rasistiska vitsar, förödmjukande bemötande, föraktfulla miner, gester, blickar eller till och med våld. Rasism kan också finnas inbyggd samhällsstrukturen eller i praxis för någon myndighets verksamhet där människor behandlas ojämlikt. Strukturell rasism är till exempel att kräva att viss språkkunskap för ett jobb där språkkunskap inte är nödvändigt.

Vad är fel med rasism?
Rasism skadar hela samhället. Rasismen skapar rädsla och en fientlig och hotfull atmosfär som hela samhället lider av. De som utsätts för rasism får en ojämlik ställning i samhället och deras möjligheter till framgång minskar. För att vi ska kunna hävda oss i en allt mer global värld krävs att vi förutom språkkunskap har en god förmåga till samverkan med och respekt för olika kulturer. För att vi ska kunna lära oss det krävs en öppen inställning till mångfald.

Varför är det viktigt att prata om rasism?
Genom att prata om rasism och ingripa mot rasistiskt beteende visar vi vårt stöd för den som utsätts för rasism. I diskussionen är det dock viktigare att koncentrera sig på vilka följder ett rasistiskt beteende får än att leta efter bevis för om någon är rasist eller inte. Vi verkar för förståelse för vad den som drabbas av rasism upplever och för att göra det tydligt att vi inte godkänner det.

Ei rasismille 053

Kampanjen #närsenast
Kampanjen #närsenast eller #milloinviimeksi går ut på att fundera på när man själv senast gjorde något för att förbättra klimatet mellan människor i vår samhälle. Fundera gärna själv på när du senast:
– Ifrågasatte fördomsfulla åsikter bland vänner, kolleger eller på sociala medier
– Ingrep eller agerade mot en rasistisk situation
– Gjorde något som förbättrar samhällsklimatet
– Gjorde en okänd person glad?

Lär mer om veckan mot rasism på Röda Korsets hemsida https://rednet.rodakorset.fi/veckan-mot-rasism

Mia Eklund
Samordnare av social- och ungdomsverksamhet
Finlands Röda Kors, Åbolands distrikt

Nu kommer ungmarthorna (ÅU 31.1.1996)

Skål! Katarina marthakrets firade 20 år med middag tidigare i år.
Skål! Katarina marthakrets firade 20 år med middag tidigare i år.

Den 19 januari 1996 fanns i Åbo Underrättelser ett upprop under rubriken ”Ungmarthor sökes till ny Åbokrets”. Det var alltså dags för Marthavågen att nå Åbo. Ända från början av 1990-talet hade nya marthakretsar grundats runt om i Svenskfinland och nu hade också Åbolands distrikt gjort slag i saken och tillsammans med Åboföreningen kallat intresserade kvinnor till en marthaträff.

Och så blev det; under det första mötet på Studiecentralen 25.1.1996 beslöt de närvarande att grunda en ny krets och sätta igång med egen Marthaverksamhet. I det här första mötet deltog sex ivriga kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund, jag bland dem. Vi beslöt oss raskt för att träffas några veckor senare på nytt för att fundera på programpunkter och hur vi ville att vår verksamhet skulle se ut. Dessutom behövde ju kretsen ett namn.

Följande träff ägde rum i februari och tanken var att vi skulle träffas på nytt på Studiecentralen, dörren visade sig vara låst och vi hittade oss en stund senare på ett av stadens näringsställen. Kanske miljön och dryckerna gjorde sitt men vi fick snabbt ihop ett program för den första vårterminen. Namnfrågan löstes också, efter ett antal diskussioner om hur lämpligt det ena eller andra förslaget var, enades vi om att kretsen skulle heta Katarina-kretsen eller Katarinorna efter de tre Katarinorna på Åbo slott.

Nu har det gått 20 år sedan vintern 1996 och kretsen mår bättre och bättre för vart år som går. När vi började var vi 6 medlemmar, i dagens läge 61. Av de sex grundande medlemmarna deltar ännu tre aktivt i Katarinornas verksamhet.

Under åren har vi haft 183 egna möten med ca 2 000 besök. Vi har gjort ett fyrtiotal utfärder runt om i Åboland, kokat mat, handarbetat, lärt oss om seder och bruk, skönhet, ekonomi och ekologi, kort sagt det som martha står för. Allt det här kryddat med en stor dos humor, fröjd och gamman. Det intressanta är att under alla dessa år har inget möte inhiberats på grund av för få deltagare. Om en programpunkt av olika orsaker har utgått, har vi kommit på något annat men träffats har vi alltid. Det kan nog med fog konstateras att Katarinornas ledstjärna har varit: En gång martha – alltid martha – och ett marthamöte avbokas inte!

Brödbak. En av otaliga grejer som Katarinorna har testat på under sina träffar.
Brödbak. En av otaliga grejer som Katarinorna har testat på under sina träffar.

I medlet av januari firade vår krets sina 20 år på Svenska Klubben och under mötet funderade vi kring vad en martha egentligen är och om vi kan identifiera oss som en martha. Vi tog fasta på Elin Eks definitioner på vad en tant är, Marthorna har ju ofta beskrivits som strumpstickande tanter. Enligt henne är en tant, för oss en martha, självständig, ekonomisk, realist, samlare, stridbar, omtänksam, nyfiken, finurlig, lättpratad. Dessutom har hon en god portion civilkurage.

När vi Katarinor började hade många av oss små barn, som i dagens läge lever sina egna liv. Vi var smått osäkra på vad det här med Martha riktigt är, vi kände inte varandra, många av oss var inflyttade till Åbo och saknade socialt skyddsnät. I Katarinorna hittade vi likasinnat sällskap, en plats där vi kunde koppla av från vardagen och få nya tankar och idéer – och en kopp kaffe. I dag gör vi i stort sett samma saker med skillnaden att nya Katarinor med nya tankar och idéer har kommit till. För oss är Martha något som finns, som förändras och förbättras.

Maria Nyman
Katarina, tidigare ordförande för Åbo svenska marthaförening

Katarinakretsens verksamhet idag finns på: http://aboland.martha.fi/abo/katarinakretsen/
Välkommen med i marthorna!

Måtte föredrag om Boris Pasternak falla in?

”Ålffen” har på sistone varit aktiv med att  ordna ordcaféer på restaurang Skolan. Infallande helg står turen för reflektioner kring Janina Orlovs inkommande nyöversättningar av Nobelpristagaren Boris Paternak – på plats att reflektera är alltså Janina Orlov själv, som det ju bäst går till väga.

Varför behövs det nya översättningar? Vad är det som kommer att ändras från de tidigare? Var det något fel med de gamla översättningarna? Detta och även betydligt mer djupgående frågeställningar torde redas ut under eftermiddagen…

Åbolands litteraturförening i samband med ämnesföreningen Prosa, för litteraturvetenskapen vid Åbo Akademi, ligger alltså tillsammans bakom det här. Föredraget hålls lördagen 19.3. kl. 14.  Adress: Fabriksgatan 2(dvs Arken på ÅA), Westermarck-salen(om man kommer in genom huvuddörren bär det av först till höger och sedan strax före dörren ut en sväng till vänster).

orlov

 

Dessutom har vi ju faktiskt vårt årsmöte efteråt!

www.alf.fi
www.alf.fi

Genrep – ADIEMUS

Sådär! Nu är genrepet för Adiemus avklarat och ÅK väntar med spänning på torsdagens premiär. Det var ju nånting helt annat att få öva på ÅST med dansare, ljusshow, flöjtist och komp än att sitta i Aurelia och försöka tänka sig hur helheten kommer att se ut. Det kommer att bli helt otroligt bra! Om man får säga så som partisk körmedlem… Bland annat så här såg det ut på genrepet.

ÅSTred

Foto: Casimir Kasvi

Visst är det väl häftigt! Vi har alla jobbat stenhårt hela förra året och början av det här året, och nu får vi äntligen se resultatet. Nu är det bara det roligaste kvar! Ni kommer väl och delar den här upplevelsen med oss? Det finns ännu några biljetter kvar till premiären imorgon (10.3) och lite fler biljetter till föreställningarna 21.3 och 22.3. Missa inte!

Heidi Nyberg-Aho, ÅK:s informatör

Ekonomi – en raggningsreplik?

Oberoende av om man har mer eller mindre pengar än man behöver, så behöver man kunna hantera dem. Hur ska man med en liten lön kunna trygga sin framtid? Är under madrassen det bästa stället för en besparing?

Lotta Laineenkare (t.v) serverade lagtext i förenklad och förståelig version.
Lotta Laineenkare (t.h) serverade lagtext i förenklad och förståelig version.

Pengar är egentligen den gemensamma nämnaren för studiecirkeln om privatekonomi och vardagsjuridik som Åbomarthorna ordnar under våren. Varje träff behandlar ett ämne och vi bjuder in en sakkunnig person som berättar om kvällens tema. Hittills har vi lärt oss mer om placeringar och sparande; samboende och skilsmässor; arv och gåvor.

Ekonomi är knappast samtalsämnet nummer ett på första dejten, men ganska snart är det värt att ta upp det.

Det som gör samtalsämnet svårt är att man tvingas tänka på dagen då allt inte längre är som det ska

– om ena eller båda vill bryta upp relationen, eller den ena dör. Vad händer med pengar och egendom då?

Vicehäradshövding Lotta Laineenkare underströk gång på gång vikten av att ha pappren i skick, särskilt om man ”bara” är sambor. Det här gäller också sambor med gemensamt barn. Sambor ärver inte varandra, sambor har ingen lagligt rätt att kräva nånting av den andra när relationen tar slut, om det inte finns endera välvilja eller skriftliga bevis på vem som äger vad, eller ett testamente. Det svåra är att bevisa att ena parten till exempel satt ner en massa arbetstimmar på ett byggprojekt, eller nånting annat som det inte finns kvitto på.

Det finns massor av regler och undantag och alla eventualiteter kan man inte förbereda sig för, men tumregeln är enkel: Håll reda på dina egna pengar och se till att ha dina papper på eventuellt ägande i ett sådant skick att också en jurist tycker att de är i sin ordning. En annan bra tumregel som Laineenkare förde fram var att det lönar sig att fråga. Det kostar sällan (åtminstone inte mycket) att rådfråga till exempel en jurist om vilka dokument som borde skrivas eller andra åtgärder vidtas – åtgärderna i sig kostar förstås, men redan med att fråga så vet man i alla fall var man står. Dessutom gav hon oss rådet: nöj dig inte med första bästa expert. För att nå ett gott resultat med en jurist eller bankman behöver man komma överens. En god personkemi är a och o.

Jesper Hansén talar om alternativ för sparande.
Jesper Hansén talar om alternativ för sparande.

Ekonomi är i hög grad också en jämställdhetsfråga. En som stannar hemma och tar hand om familjens barn under många år, samlar inte på sig en lika hög pension som den som är ute i arbetslivet. Det finns alternativ för till exempel frivilliga spar- eller pensionsförsäkringar som den arbetande parten kan betala in på. Jesper Hansén och Gustav Åkerfelt från Ålandsbanken lärde oss mer om sparande och placering.

Kvar har vi ännu en kväll om bokföring och bokslut, och en kväll där temat ännu är öppet, skatter kanske? Ekonomi kan vara både tråkigt och krångligt, men det är inte omöjligt att lära sig mera, lite i taget bit för bit. Plötsligt känns det till och med hanterbart.

Studiecirkeln riktar sig till marthaföreningens medlemmar men på marthaförbundets webbplats kan vem som helst hitta små hjälpmedel för att hantera vardagsekonomin: budgetera, bokför, kartlägg penningflödet
http://www.martha.fi/sv/radgivning/tips/

Mia Henriksson
Sekreterare
Åbo svenska marthaförening

Vårens SFV kurser i Åboland

Svenska Folkskolans Vänner, i dagligt tal SFV, har varit Svenska studiecentralens upprätthållare sedan 1960, -70 talet. Nu har vi under de senaste åren tagit bort de skiljeväggar som eventuellt gjort att vi uppfattats som två olika enheter. Från och med 2016 är vi en enhet, och finns i alla tre finlandssvenska regioner där i huvudsak jobbar med studiecentralens verksamhet.

Vi arrangerar kurser för föreningar och organisationer i frågor som berör förenings-verksamhet och föreningsteknik. Dessutom arrangerar vi kurser i t.ex. dataprogram som underlättar arbetet för organisationsanställda och föreningsaktiva. Har ni inom föreningarna önskemål om någon kurs i föreningsteknik eller annat som ni kommit i kontakt med gällande föreningsverksamhet så tag gärna kontakt med mig, så försöker vi uppfylla era önskemål så snabbt som möjligt.

Under april och maj arrangerar vi dagtid datakurser för organisationsanställda och föreningsaktiva på SFV i Åbo, Auragatan 1 C 13, kl 13.00 – 16.00. Anmälan och närmare information på www.sfv.fi/evenemang. Eventuella frågor: beatrice.ostman@sfv.fi, eller tfn 0405026026.

Kaffepaus på SFV kurs
Kaffepaus på SFV kurs