Etikettarkiv: föreningsliv

Mindre men bättre kött

Vi äter för mycket kött – ungefär ett kilo i veckan per person. Dessutom har köttkonsumtionen fördubblats sedan 1970-talet. Det är varken bra för vår hälsa eller för miljön. Ett första steg i rätt riktning för att globalt sett spara vatten, inte bryta gränslöst med ny odlingsmark och minska koldioxidutsläppen är att minska mängden kött vi äter till 1970-talets nivå.

grillkoott
www.fotoakuten.se

För de flesta av oss gäller det alltså att halvera mängden kött vi äter.

Att äta mer vegetariskt, och välja bättre kött när man väl äter kött, är något av det viktigaste vi kan göra för planeten. Bland annat WWF har på sin webbplats information om varför och hur man ska minska köttkonsumtionen (länkar sist i inlägget).

Marthorna i Åbo håller nästa vecka (19 och 20.10) en köttkurs. Köttkursens poäng är dels att lära sig välja rätt kött, dels att använda så mycket som möjligt av djuret. Att äta kvalitetskött och inte låta någonting gå till spillo.

Kursledare är Anita Storm, ekologirådgivare vid Marthaförbundet. Del ett av kursen har formen av en föreläsning med temat att välja rätt kött, förvaring, tillredning m.m. Del två handlar om styckning, vi lär oss om styckningsdetaljer och ser på då ett lamm styckas.

Kursen riktar sig i första hand till marthor, men är öppen för andra intresserade om det finns platser kvar. Välkommen!

Båda kvällarna hålls i Gallerisalen (bredvid Marthakansliet vån. 2) på Gillesgården, Auragatan 1 G, Åbo.

Tid: Onsdagen 19 oktober kl. 18.00–ca 21
Kostnad: 5€ uppbärs kontant på platsen

Tid: Torsdagen 20 oktober kl. 18–ca 21
Kostnad: 15€ uppbärs kontant på platsen

Anmälning: Bindande! till aurakretsen@gmail.com Man anmäler sig skilt till båda kursdelarna.

TIPS! Ett enkelt sätt att minska mängden kött vi äter är att blanda i rivna rotfrukter och grönsaker som morötter, vitkål, tomater, palsternacka eller olika slags bönor eller ärter i kötträtter.

Välj mer sällan men bättre!

Mia Henriksson
Sekreterare,
Åbo svenska marthaförening

WWF:s matguide på finska: http://wwf.fi/ruokaopas/
WWF Sveriges köttguide: http://www.wwf.se/vart-arbete/ekologiska-fotavtryck/kottguiden/1595300-wwfs-kottguide

Ps. Du minns väl att Gåfesten i Åbo arrangeras torsdag 20.10 kl. 18–20 i Kuppisparken
(vid Sankt Henriks plan). Ett evenemang för hela familjen! Mera info: http://gakampen.fi/dokument/gakampen_abo.pdf

Martha i ur och skur

Hade vi tur med vädret? Visst hade vi det! Mindre än en timme efter att picknicken var över öste regnet ned. Då var det inte så farligt att vi lite småhuttrande satt i en cirka 13 grader sval park och stickade, åt och pratade (låt vara att det var dubbelt så varmt och sol dagen innan). Åbomarthornas stickcafésäsong avslutades alltså med picknick. Det håller på att det utvecklas till en tradition.

Stickcaféets vårtermin avslutades med picknick. Kylslaget men varm stämning.
Stickcaféets vårtermin avslutades med picknick. Kylslaget men varm stämning.

Kretsarna har program ännu i vår. Aurakretsen ska gå på museum och dessutom klänga i träden på Flow Park. Katarinakretsen besöker Ilola arboretum i Kiikala. En örtapotekskurs i Labbnäs har vi alla också möjlighet att delta i. Efter detta tar marthaverksamheten sommarpaus.

Vi har haft ett roligt och aktivt verksamhetsår. Som pricken över i:et har vi stickcaféets utmärkelse ”Årets marthagärning 2016”.

Utmärkelsen delades ut av Finlands svenska Marthaförbund och ges en marthaförening, marthakrets eller enskild medlem som har gjort en insats som kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för.

Här ett utdrag ur motiveringen:
Via arbetet fick marthorna samspela över generationsgränserna och lära sig om olika äldre textila tekniker som lämpar sig vid återbruk. Mjukisdjursprojektet har väckt stort engagemang bland marthorna och visar på ett förtjänstfullt sätt att marthor tillsammans kan ta vara på alla resurser, sporra till hållbart arbete samt på ett enkelt sätt sprida glädje i sin näromgivning. Projektet är ett föredömligt exempel på att Martha gör gott.

Vi är mycket glada över utmärkelsen! Tack!

Efter sommarpausen kör marthaverksamheten i gång igen på Konstens natt den 18 augusti. Då håller marthorna café på Gillesgården under Konstens natt på svenska i Åbo. Höstens mattema inom marthaförbundet är buskbär och därför åker Åbomarthorna den 24 augusti på utfärd till Tackork i Nagu för att bekanta sig med Margot Wikströms bärodlingar. Stickcaféet drar i gång igen den 6 september. Den här gången, om allt går enligt planerna, med en extra krydda. Mera om det senare.

Nu återstår att önska en skön och trevlig sommar. Ta vara på skogens växter, bär och svampar. Det är billigt, gott och hälsosamt! Vi hörs igen i höst.

Mia Henriksson
Sekreterare, Åbo svenska marthaförening

Läs mera om Åbomarthorna. Du är välkommen med i verksamheten: http://aboland.martha.fi/abo/

Fem tips för köksträdgården

Trädgårdsodling behöver inte vara svårt. När man hållit på några år kan man experimentera lite mer komplicerat, om man vill, men det går att göra det enkelt. Bland annat om det talade den svenska odlingsgurun Lena Israelsson när hon besökte Åbo som de åboländska marthornas gäst.

Israelsson har odlat sedan hon var liten och gör det passionerat året om. Hon har gett ut flera böcker i ämnet, bland annat boken Handbok för köksträdgården och Cityodling (båda Bonnier Fakta). Hon påminner också om att man kan inrätta en köksträdgård i en pallkrage, det vill säga en odlingslåda, det behöver alltså inte handla om stora arealer.

Lena Israelsson föreläste i Åbo för ett tag sedan. Copyright/fotograf: Caroline Andersson (Bonnier Fakta)
Lena Israelsson föreläste i Åbo för ett tag sedan. Copyright/fotograf: Caroline Andersson (Bonnier Fakta).

Här bjuder vi på Israelssons fem tips för odlingsnybörjaren:

1) Tänk ut vad du vill odla. Välj sådant som ger skörd under en längre tid, till exempel persilja, mangold och plocksallad. Till exempel mangold ger stor skörd och går bra att frysa in, men frys inte in så stora mängder att du sedan slänger bort nästa vår. Äter du hellre spenat än mangold, odla då spenat fast den ger en mindre skörd!

2) Om du odlar i ett land måste jorden alltid förbättras. Tillför organiskt material, gärna kompost. En bra jord är a och o för att lyckas med odlingen. Köpt odlingsjord är ok men inte idealisk, också den mår bra av att blandas med kompost.

3) Glöm inte bort att vattna. Det är särskilt viktigt när du precis har sått, fröna kanske gror men det som kommer upp är ännu litet och skört och bränns lätt i solen.

4) Viktigt att tänka på är att hålla jorden gödslad. Senast i juli ska du fylla på med näring av något slag.

5) Krångla inte till det i onödan. Odling blir väldigt svårt om man läser odlingsböcker allt för noggrant och försöker följa olika råd för alla växter, det står om pH-värden, jordmån, sol och skugga… I själva verket behöver alla grönsaker samma sak: en porös, näringsrik jord, vatten och ljus.

Mia Henriksson
Sekreterare, Åbo svenska marthaförening

ÅU tipsar: Läs också intervjun med Israelsson på åu.fi (ÅU Digital)

Marthorna välkomnade våren med fest

Varje vår firar Åbo Svenska Marthaförening sin traditionsenliga vårfest. Till den festen välkomnas alla medlemmar ur alla tre kretsar. Det betyder att åldersspannet är rätt stort, och det är det som sätter den särskilda kryddan på festen. Festen planeras alltid till början av april, eftersom det var då föreningen grundades, nu för 117 år sedan.

En lyckad fest med god mat och glada miner!
En lyckad fest med god mat och glada miner!

I år firade vi i vår goda samarbetspart Folkhälsans lokaler i Kvartersklubben med buffet från Svenska klubben. Vi sjöng ur vårt uppdaterade allsångshäfte och lyssnade till ett föredrag av ledande diakoniarbetare Eija Grahn från Åbo svenska församling. Marthorna stöder diakoniverksamheten i Åbo med jämna mellanrum och vi ville gärna höra mera om vilken typ av insatser som numera behövs och hur diakonins verksamhet ser ut.

Under festen överraskades Camilla Hautala (t.v.) med en hedersutmärkelse. Hon fick lilla guldmärket som erkänsla för aktiv och långvarig marthaverksamhet. Märket delades ut av föreningens ordförande Mia Åkerfelt (t.h.)
Under festen överraskades Camilla Hautala (t.v.) med en hedersutmärkelse. Hon fick lilla guldmärket som erkänsla för aktiv och långvarig marthaverksamhet. Märket delades ut av föreningens ordförande Mia Åkerfelt (t.h.)

Mia Henriksson
Sekreterare, Åbo svenska marthaförening

Nu kommer ungmarthorna (ÅU 31.1.1996)

Skål! Katarina marthakrets firade 20 år med middag tidigare i år.
Skål! Katarina marthakrets firade 20 år med middag tidigare i år.

Den 19 januari 1996 fanns i Åbo Underrättelser ett upprop under rubriken ”Ungmarthor sökes till ny Åbokrets”. Det var alltså dags för Marthavågen att nå Åbo. Ända från början av 1990-talet hade nya marthakretsar grundats runt om i Svenskfinland och nu hade också Åbolands distrikt gjort slag i saken och tillsammans med Åboföreningen kallat intresserade kvinnor till en marthaträff.

Och så blev det; under det första mötet på Studiecentralen 25.1.1996 beslöt de närvarande att grunda en ny krets och sätta igång med egen Marthaverksamhet. I det här första mötet deltog sex ivriga kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund, jag bland dem. Vi beslöt oss raskt för att träffas några veckor senare på nytt för att fundera på programpunkter och hur vi ville att vår verksamhet skulle se ut. Dessutom behövde ju kretsen ett namn.

Följande träff ägde rum i februari och tanken var att vi skulle träffas på nytt på Studiecentralen, dörren visade sig vara låst och vi hittade oss en stund senare på ett av stadens näringsställen. Kanske miljön och dryckerna gjorde sitt men vi fick snabbt ihop ett program för den första vårterminen. Namnfrågan löstes också, efter ett antal diskussioner om hur lämpligt det ena eller andra förslaget var, enades vi om att kretsen skulle heta Katarina-kretsen eller Katarinorna efter de tre Katarinorna på Åbo slott.

Nu har det gått 20 år sedan vintern 1996 och kretsen mår bättre och bättre för vart år som går. När vi började var vi 6 medlemmar, i dagens läge 61. Av de sex grundande medlemmarna deltar ännu tre aktivt i Katarinornas verksamhet.

Under åren har vi haft 183 egna möten med ca 2 000 besök. Vi har gjort ett fyrtiotal utfärder runt om i Åboland, kokat mat, handarbetat, lärt oss om seder och bruk, skönhet, ekonomi och ekologi, kort sagt det som martha står för. Allt det här kryddat med en stor dos humor, fröjd och gamman. Det intressanta är att under alla dessa år har inget möte inhiberats på grund av för få deltagare. Om en programpunkt av olika orsaker har utgått, har vi kommit på något annat men träffats har vi alltid. Det kan nog med fog konstateras att Katarinornas ledstjärna har varit: En gång martha – alltid martha – och ett marthamöte avbokas inte!

Brödbak. En av otaliga grejer som Katarinorna har testat på under sina träffar.
Brödbak. En av otaliga grejer som Katarinorna har testat på under sina träffar.

I medlet av januari firade vår krets sina 20 år på Svenska Klubben och under mötet funderade vi kring vad en martha egentligen är och om vi kan identifiera oss som en martha. Vi tog fasta på Elin Eks definitioner på vad en tant är, Marthorna har ju ofta beskrivits som strumpstickande tanter. Enligt henne är en tant, för oss en martha, självständig, ekonomisk, realist, samlare, stridbar, omtänksam, nyfiken, finurlig, lättpratad. Dessutom har hon en god portion civilkurage.

När vi Katarinor började hade många av oss små barn, som i dagens läge lever sina egna liv. Vi var smått osäkra på vad det här med Martha riktigt är, vi kände inte varandra, många av oss var inflyttade till Åbo och saknade socialt skyddsnät. I Katarinorna hittade vi likasinnat sällskap, en plats där vi kunde koppla av från vardagen och få nya tankar och idéer – och en kopp kaffe. I dag gör vi i stort sett samma saker med skillnaden att nya Katarinor med nya tankar och idéer har kommit till. För oss är Martha något som finns, som förändras och förbättras.

Maria Nyman
Katarina, tidigare ordförande för Åbo svenska marthaförening

Katarinakretsens verksamhet idag finns på: http://aboland.martha.fi/abo/katarinakretsen/
Välkommen med i marthorna!

Ekonomi – en raggningsreplik?

Oberoende av om man har mer eller mindre pengar än man behöver, så behöver man kunna hantera dem. Hur ska man med en liten lön kunna trygga sin framtid? Är under madrassen det bästa stället för en besparing?

Lotta Laineenkare (t.v) serverade lagtext i förenklad och förståelig version.
Lotta Laineenkare (t.h) serverade lagtext i förenklad och förståelig version.

Pengar är egentligen den gemensamma nämnaren för studiecirkeln om privatekonomi och vardagsjuridik som Åbomarthorna ordnar under våren. Varje träff behandlar ett ämne och vi bjuder in en sakkunnig person som berättar om kvällens tema. Hittills har vi lärt oss mer om placeringar och sparande; samboende och skilsmässor; arv och gåvor.

Ekonomi är knappast samtalsämnet nummer ett på första dejten, men ganska snart är det värt att ta upp det.

Det som gör samtalsämnet svårt är att man tvingas tänka på dagen då allt inte längre är som det ska

– om ena eller båda vill bryta upp relationen, eller den ena dör. Vad händer med pengar och egendom då?

Vicehäradshövding Lotta Laineenkare underströk gång på gång vikten av att ha pappren i skick, särskilt om man ”bara” är sambor. Det här gäller också sambor med gemensamt barn. Sambor ärver inte varandra, sambor har ingen lagligt rätt att kräva nånting av den andra när relationen tar slut, om det inte finns endera välvilja eller skriftliga bevis på vem som äger vad, eller ett testamente. Det svåra är att bevisa att ena parten till exempel satt ner en massa arbetstimmar på ett byggprojekt, eller nånting annat som det inte finns kvitto på.

Det finns massor av regler och undantag och alla eventualiteter kan man inte förbereda sig för, men tumregeln är enkel: Håll reda på dina egna pengar och se till att ha dina papper på eventuellt ägande i ett sådant skick att också en jurist tycker att de är i sin ordning. En annan bra tumregel som Laineenkare förde fram var att det lönar sig att fråga. Det kostar sällan (åtminstone inte mycket) att rådfråga till exempel en jurist om vilka dokument som borde skrivas eller andra åtgärder vidtas – åtgärderna i sig kostar förstås, men redan med att fråga så vet man i alla fall var man står. Dessutom gav hon oss rådet: nöj dig inte med första bästa expert. För att nå ett gott resultat med en jurist eller bankman behöver man komma överens. En god personkemi är a och o.

Jesper Hansén talar om alternativ för sparande.
Jesper Hansén talar om alternativ för sparande.

Ekonomi är i hög grad också en jämställdhetsfråga. En som stannar hemma och tar hand om familjens barn under många år, samlar inte på sig en lika hög pension som den som är ute i arbetslivet. Det finns alternativ för till exempel frivilliga spar- eller pensionsförsäkringar som den arbetande parten kan betala in på. Jesper Hansén och Gustav Åkerfelt från Ålandsbanken lärde oss mer om sparande och placering.

Kvar har vi ännu en kväll om bokföring och bokslut, och en kväll där temat ännu är öppet, skatter kanske? Ekonomi kan vara både tråkigt och krångligt, men det är inte omöjligt att lära sig mera, lite i taget bit för bit. Plötsligt känns det till och med hanterbart.

Studiecirkeln riktar sig till marthaföreningens medlemmar men på marthaförbundets webbplats kan vem som helst hitta små hjälpmedel för att hantera vardagsekonomin: budgetera, bokför, kartlägg penningflödet
http://www.martha.fi/sv/radgivning/tips/

Mia Henriksson
Sekreterare
Åbo svenska marthaförening

Svenni följde mjukisdjuren hem

Svenni3
Svenni tassar in på ÅUCS barnpoliklinik.

Det var med skräckblandad förtjusning och glada leenden som Svenni och marthornas mjukisdjur mottogs på alla hjärtans dag. Draken Svenni (på stan) är snäll men visst kan det vara lite spännande när en gul, fluffig figur med lång svans tassar omkring i sjukhusets korridorer. Svenni besökte traditionsenligt barnkliniken på ÅUCS på alla hjärtans dag. Förutom en massa svenska böcker, filmer och hjärtformade godisar hade Svenni med sig marthan Hanna Åkerfelt och en massa mjukisdjur.

Mjukisdjuren som till slut blev 70 (!) stycken är de som handarbetsintresserade marthor i Åbo svenska marthaförening har tillverkat under hösten 2015, en hel del av dem har kommit till under stickcaféerna.

Idén till att göra mjukisdjur kom av att marthaföreningen fick en donation av får- och getentusiasten Greta Stenberg. Plaggen valkades och syddes sedan till mjukisdjur. Under ledning av marthan Benita Asikainen blev mjukisdjuren sedan ett mysigt inslag i gatubilden då djuren ställdes ut i Luckans julfönster.

Nu har de flesta mjukisdjuren nått ändhållplatsen, en famn som vill kramas. En del av dem väntar ännu otåligt på skjuts från marthakansliet till famnar på ett skyddshem i Åbo.

Svenni1
En vagn kommer lastad med mjukisdjur.

Läs mera om Åbo svenska marthaförenings stickcafés nya välgörenhetsprojekt på: http://www.aboland.martha.fi/abo/stickcafe/

Mia Henriksson
Sekreterare
Åbo Svenska Marthaförening

Vi är lönsamma men behöver vård

Varje euro som satsas på frivilligverksamhet betalar sig 6 gånger tillbaka. Föreningsregistret i Finland omfattar cirka 135 000 föreningar. Vi är många och lönsamma.

Resurs på rad.
Resurs på rad.

Siffrorna presenterades för ett trettiotal föreningsaktiva som samlats till en kväll om medlemsregister och medlemsvård. Det var Sebastian Gripenberg från Svenska folkskolans vänner som berättade om allt från lagen kring att registrera medlemmar, till att sedan också ta hand om dem. I publiken satt föreningsfolk från främst Åbo men också åtminstone Pargas.

Det var ett alldeles vanligt auditorium, inte mysigt alls, där vi satt. Inte alls alla kände varandra. Men känslan av gemenskap och av att vi tillsammans är en resurs att räkna med, var rätt häftig. Det talades om LAN-partyn, byaföreningar, hur man ska få föräldrar att stanna i idrottsföreningar också när barnen vuxit upp, och om hur det kom sig att en slumrande förenings begravningsmöte lockade mer medlemmar än kanske något annat av föreningens möten hade gjort.

Det skrattades och nickades i samförstånd.

Vi pratade länge om medlemsvård. Hur ska man välkomna nya medlemmar och hur ska man få dem att stanna? Det är inga lätta frågor – man ska ge medlemmar förtroende och uppgifter, men man ska inte utarbeta dem eller tvinga på dem allt för tunga uppgifter det första man gör.

Jag vågar säkert tala för alla föreningar då jag uppmanar dig som medlem att prata! Säg hur du vill ha det, kom med önskemål och berätta vad du hoppas på och förväntar dig av din förening. Styrelsen vill garanterat höra dina åsikter. Lika säkert välkomnar de dig att aktivt delta i verksamheten. Kom med och vårda och bli vårdad i föreningslivet!

Mia Henriksson
Sekreterare
Åbo svenska marthaförening
http://aboland.martha.fi/abo/

****

Svenska folkskolans vänner erbjuder gratis fakta, tips och råd om föreningsliv och -verksamhet: http://foreningsresursen.fi/start/

Föreningsregistret, info om hur det fungerar och länkar till lagar:
https://www.prh.fi/sv/yhdistysrekisteri.html